Öronbarn kan riskera att få läs- och skrivsvårigheter
Många dyslektiker har svårt att hantera språkets ljudsida. Det kan säkert ha flera olika orsaker varav ärftlighet är en.
En annan möjlig orsak
är att många människor som har läs- och skrivsvårigheter har varit öronbarn. Öroninflammationer kan ha gjort att man fått en lyssningsförmåga som gör det svårt att skilja på närliggande språkljud. Det gör i sin tur att det är lätt att blanda ihop bokstavsljud som låter snarlika som exempelvis o/å, u/y, b/p etc. Lyssningssvårigheter kan alltså vara en orsak till att man stavar dåligt och får jobba hårt när man läser.
Lyssningsträning kan förbättra lyssningsförmågan
Genom att lyssna på speciellt filtrerad musik tio minuter om dagen under ett antal veckor har många fått förbättrat lyssningsförmågan och därigenom fått lättare att lära sig läsa och skriva.
Metoden vi använder kallas HSAS eller Johansenmetoden. Den tillämpas i flera länder, bl.a Danmark, USA, Tyskland och England med framgång.
Tomatis idealkurva för lyssningsförmåga
Den franske öron-näsa-halsläkaren Alfred Tomatis menar att det är stor skillnad på att höra och att lyssna. Lyssnandet är en aktiv handling, där man riktar sin uppmärksamhet och förmår att urskilja det speciella ibland en massa ljud. Han menar också att människors röster avslöjar deras lyssningsförmåga. En person med entonig, otydlig röst uppfattar troligen språkmelodi, ljud och klang sämre.
Tomatis gjorde omfattande lyssningsundersökningar av personer som hade uttrycksfulla och klangrika röster. På så vis kom han fram till att dessa personer hade en specifik ”lyssningskurva” som man skulle kunna kalla den ideala för att uppfatta språkljud.
Kjeld Johansens metod för auditiv stimulering
Tomatis är dock inte ensam om att ha uppmärksammat hörselns och lyssningens betydelse för en god inlärningsförmåga. Kjeld V Johansen har sedan sextiotalet arbetat med att utveckla den forskning som grundlades av dansk-amerikanen Hans C Volf.
I en undersökning som Johansen genomförde på Bornholm, visade han att många barn med dyslexi eller andra inlärningssvårigheter haft återkommande öroninflammationer i tidig ålder. Extra allvarligt visade sig inflammationer i höger öra vara. P.g.a. av dessa hade barnen inte kunnat utveckla sin lyssning normalt hade förmågan att urskilja och särskilja språkljud, samt förmågan att lyssna riktat hade blivit lidande.
Orsaken skulle kunna vara frånvaro av korrekta sinnesimpulser till de receptorer som ska utvecklas och anpassas under den viktig period som den tidiga barndomen utgör.
En annan sak som han upptäckte vara att många fler än normalt (53%) av dyslektikerna hade preferens för vänster öra d.v.s. vänster öra var dominant vid lyssningen. Detta är i sig ett problem eftersom språkcentra hos de allra flesta människor sitter i vänster hjärnhalva och lyssningen precis som så mycket annat i stort sett är korskopplat. Ljud från vänster öra når alltså först höger hjärnhalva för att sedan ledas över till språkcentra i vänster hjärnhalva.
P.g.a. den förlängda signalvägen sker då en viss fördröjning av nervimpulsen. Detta kan leda till problem att uppfatta snabba språkljud och språkljudsförändringar. Detta är något som också den amerikanska forskaren Paula Tallal har visat.
För att stimulera hörseln och lyssningsförmågan samt för att åstadkomma preferens för höger öra vid lyssning, har Kjeld Johansen ända sedan sextiotalet arbetat med att utveckla sin egen metod. Den är effektiv och ändå relativt billig och enkel att arbeta med för de som ska behandlas, därför har vi valt just denna metod.
Praktiskt går det till så här:
Först gör vi en hörselundersökning på varje öra (monaural rentonslyssning) med audiometer. När man gör en sådan brukar man i vanliga fall undersöka personens förmåga att höra ljud ner till ca. 20 dB, vilket motsvarar en viskning på ca. 6 meter. Gränsvärdet 20 dB som svarande mot en för fullgod hörsel, fastslogs av Bell Companys ingenjörer före sekelskiftet då de skulle fastställa den lägsta volym ett telefonsamtal skulle få ha innan det förstärktes.
För att ha en god språkljudsuppfattning krävs dock att man kan höra mycket svagare ljud än så. Vi undersöker därför varje frekvens inom talspråksregistret för att fastställa den lägsta nivå vid vilken personen kan uppfatta ljudet.
På så vis får vi en lyssningskurva som vi jämför med den tidigare omtalade Tomatis kurva. Ofta visar sig dyslektiker vara för känsliga i de lägre registren 500-750 Hz, där mycket lågfrekvent buller finns, medan de ligger betydligt under Tomatis idealkurva i högre register.
Att höra för bra i vissa register kan ställa till med många problem. Om hörsel är för bra i låga frekvenser uppfattas buller starkt i förhållande till tal. Detta gör att det blir svårt att koncentrera sig på tal i större församlingar som en skolklass eller på en fest. Detta kan vara en anledning till att barn med denna typ av lyssningsavvikelse uppfattas som okoncentrerade och störande, vilket ibland kan leda till tillstånd som liknar ADHD.
Att höra väldigt bra i höga register gör att vissa ljud som barnskrik eller ljusa kvinnoröster kan bli smärtupplevelser som stör ut annat och gör tillvaron svåruthärdlig.
Vi gör också test för att se vilket öra som är dominant samt ett diskrimineringstest.
Läs mer om
Svårt att läsa? Lyssningssvårigheter Synproblem Motoriska svårigheter Checklista kring inlärningssvårigheter