Nyheter under 2024!
Vi har lagt till en funktion. Den gör att eleven automatiskt får uppmaning att göra test för att få ny bokstav om man klarar övningsuppgifterna på 3B med 90% rätt eller mer. Se bruksanvisningen på Anslagstavlan i Trädet Web.
Nytt samarbete!
Jag har nu börjat samarbeta med två erfarna pedagoger i Nyköping – Marie Trapp och Charlotte Rosencrantz. De har startat en Facebook-grupp för att informera om sitt arbete på Trädet Web. Vidare kommer de att anordna utbildningar kring Trädet. Du hittar deras grupp på följande länk
Marie och Lotta har också en hemsida där du kan läsa om deras erfarenheter kring läsutveckling och Trädet Web. Där hittar du också deras utbildningar kring Trädet. Länk till sidan
Kurs – Trädet Web
För att få grepp om hela programmet – förstå och hantera dess fulla potential. Nyinlärning och ominlärning – vilken ingång behöver mina elever? Strategier för avkodning, progression och undervisning. Lära sig ”finliret” att anpassa träningen till varje elev.Boka 30 dagars provlicens av Trädet Web. (Ange vilken skola det gäller)
Beställa Trädet Web
Skicka ett mail till info@lindbla.se. Meddelandet ska innehålla vilken typ av licens du vill beställa, skolans namn, namn på administratör samt fakturaadress (med referensnummer om kommunen använder det.)
Nu kan du också beställa Trädet Web via Skolon.
Trädet Web är ett verktyg för läsutveckling.
Trädet Web är ett verktyg för läsutveckling. Det passar hela skolan men har också blivit en favorit inom SFI och SVA undervisningen. Trädet Web är en molntjänst med samma inriktning som det tidigare Windowsprogrammet Trädet 3. Trädet Web fungerar på datorer, iPads och Chromebook. Om du arbetar på en skolan kan du få prova Trädet kostnadsfritt i 30 dagar. För att komma igång snabbt är du välkommen att delta i ett kostnadsfritt 60 minuters webinarium den 4 februari kl 14-15. Skicka ett mail till info@lindbla.se och tala om att du vill vara med på webinariet. Skriv också vilken skola du arbetar på. Två lärare med lång erfarenhet av Trädet, Marie Trapp och Lotta Rosencrantz, deltar också i webinariet. Efter webinariet finns möjlighet att ställa frågor.
Trädet Web är lämpligt för förskola, grundskolan, gymnasium, vuxenutbildning, särskola och SFI/SVA. (Se film om Trädet Web nedan)
Arbetet i Trädet Web kan inledas med ett automatiserat test som visar vad den studerande är säker på. Med utgångspunkt i testet hittar programmet automatiskt övningsmaterialet och i vilken ordning övningarna ska tas in. Trädet Web är uppbyggt som ett spel med uppdrag och övningar som ger poäng. Trädet består av sju nivåer. Eftersom Trädets uppbyggnad är inspirerat av spelvärlden pratar vi istället om Levels. Vad de innehåller kan du också se i film 1 nedan.
Level 1- Läsmogenhet/Läsförberedande övningar
Level 2A och 2B – Nyinlärning
Level 3B – Ominlärning för personer med läs- och skrivsvårigheter eller de som är läskunniga på annat språk. Automatiskt test som tar fram elevens säkra ljud. Med utgångspunkt från testet skapar programmet automatiskt lämpliga övningar. Även progression sköts med automatik.
Level 3C – Ominlärning, precis som nivå 3B. Skillnaden är att här finns ingen automatik. Läraren inleder med ett manuellt test och styr sedan själv övningsinnehållet och progressionen.
Level 4-5 – Läsning, stavning mm av ljudenliga ord
Level 6 Morfologi, dvs sammansatta ord och deras konstruktion.
Level 7 Ljudstridighet
Videokurs kring läs- och skrivutveckling med Trädet Web
Till Trädet Web finns också en serie filmer som förklarar ideérna bakom arbetssättet och ger metodiska tips till dig som undervisar. Det finns också filmer som förklarar hur du hanterar lärar- klass- och elevkonton. Se nedan Om du väljer att prenumerera på kanalen får du automatiskt meddelande om när nya filmer dyker upp. Här är länkar till filmerna:
Film 1 – Presentation av Trädet Web
Film 2 – Vad händer när vi läser?
Film 3 – Ögonrörelser vid läsning.
Film 4 – Vad innebär det att vara läsmogen?
Film 5 Level 1 tränar läsmognad.
Film 6 – Att arbeta med nyinlärning i klassrummet – glimtar från pedagogkurs.
Film 7 – Level 2A och 2B – Nyinlärning
Film 8 – Level 3B – Ominlärning med automatiskt test och progression
Film 9 – Level 3C – Analys av ljud- och bokstavssäkerhet
Film 10 – Level 3C -Gehörsskrivning
Film 11 – Level 3C – Elevinställning och träning på datorn
Film 12 – Level 4 och 5 – Tränar läs- och skrivstrategier för ljudenligt stavade ord.
Film 13 – Level 6 – Sammansatta ord
Film 14 – Level 7 – Ljudstridig stavning
Film 15 – Trädet Web app för iPad
(OBS! My Script Stack som visas i film 15 och som används för att kunna skriva för hand på iPad finns inte längre på Appstore. Använd istället Pen Reader Lite. Den fungerar på samma sätt)
Bruksanvisning – film 1 – Hur man skapar lärar- , klass- och elevkonton i Backend (Personalrummet)
Bruksanvisning – film 2 Bruksanvisning 2 – Hur man följer elevernas arbete och gör inställningar (klassrummet)
Tips och trix 1 – Vad gör jag om jag får en hängning av videon eller ett uppdrag mm
Beställ skollicens på info@lindbla.se. Vi behöver veta skolans namn, fakturaadress, namn på administratör på kontot samt hur många användare ni vill ha.
Priser skollicenser. Med skollicens avses en skola med en adress – ej alla skolor i en kommun eller koncern. Alla priser är ex.moms:
Trädet Web priserna är ex.moms
1-10 anv 2 600 kr/år
11-30 anv 4 500 kr/år
31-60 anv 6 200 kr/år
61-200 anv 7 800 kr/år
201-400 anv 10 500 kr/år
401-600 anv 11 800 kr/år
för större licenser fråga efter offert
Beställ skollicens på info@lindbla.se. Vi behöver veta skolans namn, fakturaadress, namn på administratör på kontot samt hur många användare ni vill ha.
Beställ 30-dagars provlicens på info@lindbla.se. Vi behöver veta skolans namn och namn på administrarör på kontot.
Skolor kan beställa en gratis 30-dagars provlicens.
Forskningsstöd för arbetssättet och Trädet Web
Jag får då och då frågan om det finns forskning kring arbetssättet i Trädet. När vi utvecklade den första generationen av programmet fick jag stöd för arbetssättet av bland annat professor Curt von Euler, neurolog vid KI. Han ansåg att läs- och skrivinlärning med hjälp av det jag kallar gehörsskrivning var en praktisk-pedagogisk tillämpning av det man i modern hjärnforskning kommit fram angående läsning och skrivning. Arbetssättet är en vidareutveckling av det som kallas ”avlyssningsskrivning” i Maja Wittings metod. Arbetssättet tillhör den metodiska skola som internationellt kallas ”phonics”. Det innebär att man fokuserar på att automatisera kopplingen mellan ljud och bokstav, läsriktning och sammanljudning. Man tar också hänsyn till att avkodning och förståelse är två väsensskilda processer. Avkodningen/kodningen sköts av de lägre systemen och är en teknisk-mekanisk process. Den måste automatiseras för att fungera bra. Förståelsen är en högnivåprocess som utvecklas hela livet. Man kan alltså säga att arbetssättet är neuro-lingvistiskt.
I arbetssättet aktiveras många sinnen. På så vis vill man säkra att man sänder på elevens starkaste kanal, samtidigt som de svagare tränas. Man arbetar med innehållsneutrala stavelser som exempelvis ”my” eller ”ra”. På så vis blir övningsmaterialet oförutsägbar även när man har få bokstäver aktiva. På så vis kan man träna avkodningen i lugn och ro utan att behöva bry sig om om eleven har ett ordförråd stort nog. Det passar naturligtvis väldigt bra för elever med annan språk. Programmet Trädet har också blivit en favorit inom SFI och SVA. Om du vill veta mer om arbetssättet mer i detalj hänvisar jag till hemsidan.
(här kan du läsa Marie Celings D-uppsats kring arbetet på SFI https://www.dropbox.com/s/ptl06hebl956hil/D-uppsats.pdf?dl=0
Jag har själv arbetat med elever i alla åldrar i mer än 30 år och sett framstegen med hjälp att detta arbetssätt. Jag har också haft kurser för lärare under mer än 20 år. Jag får ständigt rapporter om elever som lyckats lära sig läsa och skriva med detta arbetssätt när annat har misslyckats. På min hemsida kan man läsa några av de mail jag fått från föräldrar till barn som jag hjälpt.
Forskningsstöd för arbetssättet ”phonics”
Louisa Moats – pedagogisk forskare
”Stavning och läsning bygger och förlitar sig på samma mentala representation av ett ord. Att veta stavningen av ett ord gör representationen av det robust och tillgänglig för flytande läsning. I själva verket fann Ehri och Snowling (2004) att förmågan att läsa orden” sight ”(dvs automatiskt) vilar på förmågan att koppla bokstäver och bokstavskombinationer till ljud.”
Länk till hela artikeln. http://www.aft.org/sites/default/files/periodicals/Moats.pdf
Jeannine Herron, Ph.D. from Tulane University Medical School, skriver I tidskriften The Positive Classroom Pages 77-81) (September 2008 | Volume 66 | Number 1 följande som ger stöd för arbetet med den sk gehörsskrivningen I TrädetWeb.
”En av de mest fundamentala brister som finns i nästan alla Phonics program, inklusive traditionella, är att de lär koden baklänges. Det vill säga, de går från bokstav till ljud i stället för från ljud till bokstav. Att arbeta från bokstav till ljud d.v.s det konventionella tillvägagångssätt lämnar luckor, inbjuder till förvirring och skapar ineffektivitet.
Om man hade beaktat Moats forskning skulle läsinlärning med phonicsmetoden idag fokusera på att eleverna konstruerar ord innan du försöker läsa dem.
Ny forskning av neurologer och kognitiva forskare ger gott om data för att stödja detta tillvägagångssätt (Aylward et al, 2003;. Ehri, 2002; Simos et al, 2002). Dessa studier pekar på det faktum att grunden för läsning är tal och att organisationen av läsförmåga i hjärnan måste bygga på denna grund.
Fonem bearbetas inte av hörselsystemet enbart; de är uttalade ljud. Det kraftfulla talmotoriska systemet sekvenserar och minns fonem. (Hur minns du ett telefonnummer tills du kan skriva ner det? Du säger det själv.) Processen att lära sig läsa bör börja med att eleverna konstruerar ord, eftersom denna process kräver att man uttalar orden först.
Språkminnet är nyckeln.
Vad har uttal har att göra med läsinlärning? Linnea Ehri (2002) pekar på hur läsare kan se tusentals ord och omedelbart att känna igen deras betydelse. Enligt Ehri så utlöser åsynen av ett ord dess uttal. Det är detta uttal som har lagrats i minnet för att enkelt kunna återkallas tillsammans med innebörden av ordet. Våra läppar kanske inte rör sig när vi läser men våra hjärnor ”pratar” under processen. Ehris studier visar att det är svårt att känna igen tusentals ord enbart från deras visuella utseende (mönsterigenkänning).
Hela texten på http://www.ascd.org/publications/educational-leadership/sept08/vol66/num01/Why-Phonics-Teaching-Must-Change.aspx
Karen Richardson” Adults with dyslexia can improve with phonics-based instruction”
”Fonembaserad träning förändrar hjärnaktiviteten hos vuxna dyslektiker vilket resulterar i en klar förbättring i läsning. Efter ca 112 (15 timmar/vecka/8 veckor)timmars fonembaserad instruktion sågs tydlig förbättring.
Detta är den första studien på vuxna. Förändringen kunde ses via fMRI-röntgen.
Träningen är fonembaserat och fokuserar på språkstruktur och hur språket fungerar. Det ska inkludera flera sinnen inklusive hur en bokstav ser ut, låter och känns.”
Hela texten på http://www.wakehealth.edu/News-Releases/2004/Adults_with_Dyslexia_Can_Improve_with_Phonics-based_Instruction,_Research_Shows.htm
Helordsmetoden är ett sämre sätt att lära sig läsa
”Ett annat problem är användandet av mindre effektiva arbetssätt som gör att elever inte lär sig så mycket som de skulle kunna göra med en mer effektiv metod, eller att inlärningen tar längre tid. Dit hör några vedertagna metoder för att lära sig läsa och räkna. På 1970- och 80-talen menade vissa pedagoger att barn lär sig bäst läsa genom den så kallade helordsmetoden, där hela ord är utgångspunkten för läsinlärning snarare än bokstäver och språkljud (fonem). En genomgång av 52 utvärderingar visar att helordsmetoden är ett sämre sätt att lära sig läsa än den fonetiska metoden där barn lär sig sammankoppla bokstäver och fonem.”
Hela texten på http://pedagogiskamagasinet.se/vallovliga-teorier-racker-inte/
Flera länkar
Mera angående phonics i den engelska skolan – gå in på Reading Reform foundations hemsida. Här finns mycket intressant kring arbetssätt som inriktar som på ljud/teckenförhållande http://rrf.org.uk/
Brittiska dyslexiförbundet har också flera läsvärda texter: http://www.dyslexics.org.uk/
Det finns massor av forskning på detta internationellt så det går bra att Googla.